Jag tycker om att spela cello, yes I do

Hola

Idag tänkte jag köpa en cello, men det gjorde jag inte. Jag ska dock göra det snart, när jag hittar en som jag vill ha. Känns så himla kulturellt och fint att köpa en cello.. Min alldeles egna liksom, för alldeles egna, dyra pengar. Inte för att jag spelar särskilt mycket på den jag hyr av kulturskolan just nu, men ändå. Jag har trots allt burit omkring på det förbannade insutrumentet i 9 år nu, kan ju inte ge upp.

Ni anar inte vad jag har genomlidit under dessa år i musikens namn! Förstår ni hur hemskt det är för en 11-åring att åka buss själv, med en cello, på en knökfull buss med BARA högstadiekillar (som alla råkade bo grannar med mig)? Eller hur nervöst det är att i sjuan spela solo på lucia för alla nior (när man liksom måste kavla upp lucialinnet för att kunna ställa cellon mellan benen och visa upp sina bleka spiror plus lite mer för dom som sitter på första raden )? Eller bara att genomlida orkesterträning tre timmar i sträck varje onsdag i några års tid, där alla var 20 000 gånger bättre än en själv (här ingick även bussresa till stan med otymplig cello, från alnö)? Så nu när jag äntligen blivit tillräckligt stor för att faktiskt, helt seriöst, tycka det är roligt och ganska coolt att kunna ett instrument tänker jag faktiskt inte sluta med det! Damn it. 




 

Kommentarer
Postat av: ebba

..jag förstår dig Matilda, jag förstår! Cellon lämnade mig dock i sjuan..

2008-02-29 @ 23:20:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback